Nu har jag idrottsbakgrund inom badminton sedan många år och är väl lite färgad av mina erfarenheter av detta. Att hitta bra mål och engagera personer i ett projekt har jag jobbat med i många år och sett vilken respons jag har fått både genom goda projektresultat och personer som känt glädje i jobbet och presterat på en helt annan nivå än tidigare. Här ser jag t ex SCRUM team som en väg att gå rent organisatorisk för att sedan kunna sätta dessa mål och få personer att jobba som ett team, känna sig trygga och våga satsa och både lyckas och göra misstag som på sikt stärker både deras självkänsla och produktivitet.
Jag vill ändå börja med att berätta om vad man kan åstadkomma genom att fokusera på det som är bra jämfört med det som inte gått så bra. För ett antal år sedan spelade min dotter med Lobas basketklubb. De trivdes med varandra och hade väldigt kul tillsammans. Ibland vann man och ibland blev det förlust. Framförallt hade man ett problem, medellängden i laget var betydligt kortare än de flesta andra lag. Man satsade på att vara snabba i stället och det fungerade oftast bra men inte alltid. Resultaten gick lite upp och ner och det var ofta tuffa matcher.
Vi brukade filma matcherna och jag ville experimentera lite. Vid tre tillfällen under dessa år klippte jag de senaste filmerna vi tagit för att sedan visa dem en kväll innan en match. De träffades i klubbstugan, åt pizza tillsammans och hade allmänt trevligt. Det gav en gemenskap i gruppen och allt vad det innebär. Det var förstås en del orsaken till framgångarna som kom efter dessa tre träffar. De spelade väldigt bra dagen efter dessa matcher. En bidragande orsak var, anser jag, att vi klippte ihop filmerna så att de bara såg bra saker, det var bra mål, bra brytningar och bra blockeringar av skottförsök osv. Det skapade en mental känsla av att de kunde spela bra basket även i matcher de förlorat.
I arbetslivet har jag vid flertalet tillfällen varit med om att företaget fokuserat på alla problem och så fort något gått fel, någon inte levererat eller det blivit missförstånd. Ofta resulterade det i en utskällning på ett möte. Jag undrar vad man vinner på att råskälla på personer så att det känner sig värdelösa. Tror man att detta kommer att resultera i att företaget får fram bra produkter. Snarare kommer det att vara en organisation där man undviker att göra fel, inte sätta tuffa mål eller gå på magkänsla. Utan vi kör på säkra kort så har vi inte gjort ett felaktigt val. Vi sätter inte upp tuffa mål för då riskerar vi att misslyckas. Det blir cheferna som måste agera genom att köra över de underställda avseende tidsuppskattningar och målsättningar. När det görs känner sig de som skall leverera inte motiverade och nästa gång en tidsuppskattning görs kan ni vara säkra på att många ”tar i” lite extra för de vet att någon längre upp kommer att dra bort tid.
Organisationen måste i stället bygga ett förtroende. Alla måste förstå målet för företaget och tillsammans arbeta mot målet. I en trygg organisation kan alla ge och ta och resonera på ett konstruktivt sätt om för och nackdelar med olika tekniska lösningar, tidsuppskattningar, osäkerhet och risker i projektet. Med ett förtroende från ledningen kommer personalen att arbeta för att nå målen för man vet vad som krävs för företagets överlevnad.
Den argumentation jag ofta möter mot detta synsätt är att många är lata och det behövs lite press för att de skall göra något. Om det är många i organisationen som verkar lata från företagsledningens synvinkel så har man missat att motivera personalen och få dem att förstå målet med deras arbete. Är det däremot ett fåtal som inte fungerar med detta sätt att styra så är det dessa personer som måste hanteras. Det innebär inte att man skall köra hela företaget utefter att några personer inte gör sitt jobb. Enligt mig är det bäst att plocka bort dessa vilket jag också gjort vid några tillfällen. Klarar man av någon anledning inte av sina arbetsuppgifter måste dessa se sig om efter något annat arbete. Risken är annars att dessa personer sänker moralen inom hela företaget successivt.